Guld är ett tidlöst och evigt populärt materialval, men det är också dyrt och därmed svårt att uppnå för många. Plätering kan då vara ett bra alternativ som gör att man kraftig reducerar kostnaden samtidigt som det utvändiga utseendet är mer eller mindre likadant. De flesta större producenter som arbetar med guld gör också produktserier som är guldpläterade, eftersom efterfrågan är stor och inte verkar minska.
Många som brukar bära eller har ”guldprodukter” kan faktiskt utan att veta det bära guldpläterade produkter, både när det kommer till smycken och när det handlar om klockor. Den främsta fördelen är att guldplätering använder mycket mindre guld, och att priset därför kan bli betydligt lägre, men det kan också vara ett sätt att reducera vikten eller öka tåligheten, eftersom guld är ett ganska känsligt material. Guldplätering behöver alltså inte betyda att produkten ifråga är sämre på något vis, oavsett om det handlar om ett armband, en ring eller en klocka.
Så fungerar guldplätering
Guldplätering innebär att man lägger ett lager av guld ovanpå en annan metall, exempelvis silver eller stål. Effekten som det ger beror på vad man har för avsikt, men om guldet helt täcker den underliggande metallen så ser den pläterade produkten ut som att den är gjord av guld. Det finns ingen synlig skillnad i dessa fall, förutom att pläterade produkter inte får stämplas, till skillnad från solitt guld.
Rent tekniskt så rengörs ytan helt kliniskt så att den är fri från eventuella oljor och damm. Därefter lägger man på ett bindande lager, vilket oftast är en annan metall än guld och den underliggande metallen. Om man guldpläterar en klocka av stål så kan det bindande lagret till exempel vara nickel. När detta är klart så appliceras guldet och en elektrokemisk process påbörjas som får guldet att binda med metallen under. Detta gör att guldet slås ihop med den andra metallen och permanent blir en del av produkten som guldpläteras.
Vilken renhet som guldet har spelar ingen större roll för pläteringen, men eftersom man oftast använder små mängder så tenderar man använda en högre karat eftersom priset ändå blir lågt. Det är viktigt att tänka på att trots att man inte ser skillnad på ett guldpläterat smycke och ett i solitt guld så ser de flesta tydligt skillnad på 9 karats guld och 18 karats guld, även på håll. På närmare håll finns det också en synbar skillnad mellan 14 och 18 karat. Skillnaden är svårare att se över 18 karat. Lägre renhet ger en något blaskigare och utspädd guldnyans.
Hållbarhet vid guldplätering – den viktigaste faktorn
Guldplätering är äkta guld som har sammanfogats med en annan metall. Det finns därför i praktiken, om än i teorin, sällan några problem med den s.k. strukturella integriteten. Det går till exempel inte att peta på en guldplätering och se den falla in eller något dylikt. Däremot kan pläteringen skrapas av, eftersom den sitter allra längst ut på det pläterade föremålet. Även små skrapor kan ses väldigt tydligt eftersom guld, både gulguld och rosé, har en påtagligt annorlunda färg och karaktär än silver, stål eller titanium.
Detta är också det allra viktigaste när du väljer mellan guldpläterade föremål, oavsett vilken typ av föremål det handlar om egentligen, men särskilt för sådana föremål som utsätts för slitage. En klocka kommer oundvikligen att skrapa mot bord, datorer och andra ytor som kan skrapa ytan på klockan, medan ett örhänge kan bäras i årtionden utan att nudda en annan hårdare yta.
Den pläterade ytan, guldet, mäts i mikroner eller tusendels millimeter. Billigare smycken kan ofta ha pläteringar som mäts i andelar av mikroner, exempelvis 0.1 mikroner, vilket alltså är så lite som en tiotusendels millimeter. En sådan yta kan skrapas bort omedelbart om den kommer i kontakt med ett material som är hårdare, även vid en lätt beröring. Guldplätering på 1 mikron anses relativt vedertaget och kan räcka utmärkt för örhängen eller broscher. En ring slits mer och bör ha en plätering på minst 3-5 mikron. Detsamma gäller för armband, halsband och andra smycken som bärs runt anklar eller handleder. Klockor utsätts allra mest för stötar och annat slitage och behöver därför ha i storleksordningen 30-40 mikron eller mer för att se bra ut även över tid.
Allergirisk vid guldplätering
Guldpläteringen är inte i sig allergiframkallande och överkänslighet mot guld är extremt ovanligt, om alls förekommande. Många är dock känsliga för nickel och nickel är ett av de material som används flitigt för guldplätering, där det ligger under den övre guldytan. Har du en nickelallergi bör du alltså vara lite försiktig med guldpläterade smycken och accessoarer, men i de flesta fall så är detta bara ett problem om pläteringen skrapas bort, vilket då kan exponera nickelbeläggningen som är under guldet.
Vad många inte vet är att även solitt guld ofta innehåller nickel, vilket kan låta paradoxalt när man talar om något som är solitt, men det är faktiskt sant. Det beror på att guld, även när det är solitt, har en viss renhet och i orenheten så finns det ofta nickel. För att vara helt säker på att smycket inte innehåller nickel behöver renheten ligga på som absolut lägst 14 karat.
Värdet av guldplätering
Värdet av guldet i en guldplätering beror nästan helt på hur rent guld som används och hur tjock beläggningen är. Om det är en tunn plätering (låt säga 1-2 mikron) av ett guld med lägre renhet (t.ex. 9 karat) så är värdet alltid betydligt lägre än om pläteringen är tjockare (20-30 mikron) och ett renare guld såsom 18k karat.
Det här spelar dock ganska liten roll för både inköpspriset och andrahandsvärdet i de flesta fall, eftersom priset i båda fall sätts utifrån tillgång och efterfrågan. Dock kommer värdet nästan alltid per automatik vara högre om guldet är tjockare och renare än tvärtom. Det viktigaste är att du aldrig betalar för solitt guld om du köper något som är guldpläterat, för prisskillnaden är ofta tiotusentals kronor – eller mer!